Pågående projekt

Utveckling av underlag som underlättar målstyrd förvaltning av klövvilt

Inom ramen för Landsbygdsprogrammet genomförde Svensk Naturförvaltning AB ett samarbetsprojekt 2017-2022. Parter för samarbetet var Svensk Naturförvaltning AB, Skogsstyrelsen, Holmen Skog AB och Sveaskog Förvaltnings AB. Medel för finansiering kom från Landsbygdsprogrammet varav en större del från EU samt privata aktörer (se lista längt ned).

Bakgrunden till att ett projekt startades var att det skett en del förändringar inom förvaltning av älg men även inom skoglig förvaltning där älgen utgör en viktig påverkansfaktor. Bland annat hade älgförvaltningen formerats i älgförvaltningsområden med utgångspunkt i en mängd djur som är meningsfullt att bedriva en egen förvaltning av samt en årlig, eller i vart fall kontinuerligt återkommande, uppföljning av älgbetesskador för vart och ett ÄFO.

Projektet hade två syften: dels försöka beskriva sambandet mellan älgtäthet och betesskador på ungskog, dels förse älgförvaltningen, till gagn för förvaltningsområdenas förvaltningsgrupper, med ett beslutsstöd som underlättar arbetet med att formulera målsättningar för älgstammens storlek och mängden betesskador som är förenliga med varandra. I den senare uppgiften skulle även ske en utveckling av rutiner för att regelbundet analysera de data som årligen samlas in vid älgbetesinventeringar och älgjakt.

Sverige är sedan 2012 indelat i ca 150 älgförvaltningsområden (ÄFO). Varje älgförvaltningsområde ska ha ett styrdokument i form av en älgförvaltningsplan där målsättningen för älgstammens storlek och mängden betesskador som orsakas av älg ska finnas angiven. Eftersom mängden betesskador påverkas av älgstammens storlek så är en förutsättning för måluppfyllelse att de angivna målen är förenliga med varandra. Kunskap, både i form av sakförhållanden och aktuella tillståndsbeskrivningar, vad gäller älgstammens storlek och mängden betesskador är därför nödvändig.

Med start 2015 började älgbetesinventeringar i ungskog genomföras regelbundet och systematiskt i landets samtliga älgförvaltningsområden. Med det skapades bättre förutsättningar att följa skadeutvecklingen på skogen och relatera den till älgstammens utveckling inte bara storskaligt utan även på den nivå som älgen förvaltas dvs lokalt.

Beräkningar av älgstammens storlek har utförts genom modellering av avskjutningsstatistik och Älgobs för ett antal älgförvaltningsområden. Inledningsvis utfördes de för ÄFO i Västerbottens län där data över betesskador före 2015 fanns tillgängliga. Därefter utökades antalet ÄFO för att kunna representera alla de tre regionerna Norrland Svealand och Götaland. Med data från älgbetesinventeringarna har förhållandet mellan älgstammens storlek och mängden betesskador analyserats.

Projektets unika bidrag består i att vi utvecklat ett systematiskt arbetssätt, en modell, för att analysera sambandet mellan älgtäthet och betesskador på ungskog baserat på de inventeringsdata som regelmässigt samlas in i förvaltningen. Analyser av de data som hittills finns tillgängliga ger dock resultat vars användbarhet i den praktiska förvaltningen varierar. Mängd och kvalitet på data är kritisk; för vissa ÄFO finns ännu bara ett fåtal års mätningar som stöd. Arbetssättet vilar på adaptivitet dvs anpassas allt eftersom mer och bättre data finns att tillgå.

Det finns ett fortsatt behov av att utveckla arbetsmodellen för analyser, men framför allt bör förvaltningen inrikta sig mot att vara adaptiv i fråga om älg versus betesskador. Det gäller att fortlöpande analysera och uppdatera resultaten i takt med att nya årliga mätningar genomförs.

Resultat har sammanställts i flera kortfattade rapporter som kommunicerats vid möten med arbetsgruppen. Under den arbetsprocess som pågått har såväl analyser som resultatredovisningar utvecklats och resulterat i ett systematiskt arbetssätt som kan utgöra en grundstandard för fortsatt arbete inom området. Deltagare i samarbetet har kommunicerat med olika avnämare och avser fortsätta kommunicera materialet både internt och externt. Speciellt gäller det den modell, som i takt med att data tillåter, kan hjälpa älgförvaltningsgrupperna att fastställa sina mål i sina älgförvaltningsplaner.

 

Finansiärer och projektstöd

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Skogsstyrelsen

Sveaskog Förvaltnings AB

Holmen Skog AB

SCA Skog AB

Stora Enso Skog AB

 

EU Jordbruksfonden Skogsstyrelsen

Fler pågående projekt...