Älgfrode
För att ladda ned programmet följ länken Älgfrode
Vi kan tyvärr inte i dagsläget garantera att Älgfrode går att
använda på andra operativsystem än Windows. Vi jobbar på att
säkerställa detta och om ni har problem tar vi tacksamt emot
meddelande om detta där ni anger vilket operativsystem respektive
vilken Excelversion (motsvarande) ni använder. Skicka meddelande
till algfrode@naturforvaltning.se
|
Älgfrode är ett förvaltningsverktyg i form av ett datorprogram
framtaget i samarbete med Jägareförbundet och Skogsbrukets
Viltgrupp. Det lämpar sig för att ta fram olika
avskjutningsförslag som matchar uppsatta mål.
Älgfrode är varumärkeskyddat och ägs till lika delar av
Jägareförbundet, Sveaskog (ombud för Skogsbrukets
Viltgrupp) och Svensk Naturförvaltning AB.
Programmet finns tillgängligt genom nerladdning från
Svensk Naturförvaltnings hemsida.
För vanliga frågor se lista längst ned på sidan. För övriga
synpunkter och support kontakta algfrode@naturforvaltning.se
|
|
|
Konceptuell beskrivning Älgfrodes modell som används för att ta
fram prognoser. Figuren till höger visar flödet av älgar från ett
år till ett annat. De orange rutorna representerar värdena
som i prognoserna presenteras
som antal älgar i vinterstam. Längst upp till vänster syns ett
utdrag över flödet av olika kategorier under ett år. Nederst till
vänster redogörs kort för och illustreras hur
avgångar hanteras.
|
|
|
Vanliga frågor (FAQ)
Senast tillagda frågor överst.
-Är inte vinterstammen antalet älgar efter jakt?
Svar: I många fall nästan sant men ibland är vinterstam och
stam efter jakt inte utan betydelse. Skälet är att jakten avslutas
formellt först i och med vinterns slut (siste februari) och älgar
dör under hela året, speciellt om det finns varg. Utan varg och där
merparten av jakten sker under hösten har man nästan samma täthet
hela vintern. I sådana fall kan man sätta likhetstecken mellan
täthet i mars och vinterns täthet. Finns varg däremot representerar
täthet i mars inte vinterns älgtäthet. I Älgfrode skall
älgtätheten anges för täthet i januari minus all jakt
(alltså även de som skjutits/skjuts efter nämnda datum
ovan).
- Det står i indataformuläret att man ska ange älgtähet för
januari. När under januari månad är det då, början eller
slutet?
Svar: Samma dag i månaden som jakten startar. Vid start i
oktober ca 10 januari och vid septemberjakt 1
januari.
- Hur många älgar går bort av annat än jakt och rovdjur om man
inte anger antal på detta?
Svar: Älgfrode räknar då med en årlig dödsrisk på 3% på
vuxna tjurar och vuxna kor. På kalv är risken 5% mellan jaktstart
och skiftet maj och juni. Hur många detta blir beror då främst på
antal älgar som finns men påverkas också av antalet som dör av jakt
och rovdjur. Det senare då ingen individ kan dö av mer än en sak
vilket brukas benämnas konkurerande risker. I praktiken innebär det
att andelen (%) som dör blir något lägre än motsvarande risk
(%).
- Prognoserna i Älgfrode anger andel tjur i stammen efter jakt.
Hur ska man göra om man vill veta vad dessa siffror motsvarar före
jakt dvs i Älgobsen?
Svar: Prognoserna i fliken "4 Prognos&Avskjutning" som
visar andel tjur i stammen efter jakt kan jämföras med det
medelvärde som visas i fliken "Bilaga II Data för ÄFP-mall" som
anger andel tjur i stammen före jakt. Är den andelen högre eller
lägre än önskat så får avskjutningsschemat ändras i fliken "4
Prognos&Avskjutning" till dess att måltalet för andel
tjur i Älgobs är uppfyllt.
- Bland påkörda och påträffat döda älgar kan det ibland var
svårt att bestämma kön på djuret. Hur bör man hantera statistik där
det finns älgar med "ej konstaterat kön"?
Svar: Älgar med okänt kön bör delas upp efter samma
fördelning som de som man har säker könsbestämning på. Endast i
fall där man har en klar indikation på att det obestämda djuret är
av en viss kategori bör man gå ifrån den principen.
- Jag har fyllt i alla uppgifter men tabeller och grafer i flik
4 är tomma. Varför?
Svar: Om man inte fyllt i uppgifter i orange fält korrekt
görs ingen beräkning. Kontrollera att alla nödvändiga uppgifter
verkligen är ifyllda och att inget felmeddelande såsom "Orimligt
värde" står i anslutning till inmatningsfältet.
- Jag vill spara den beräkning jag gjort. Hur gör jag?
Svar: Antingen sparar du ned en kopia av Excelfilen och ger
den ett nytt namn. På så vis finns allt sparat så att du eller
någon annan kan fortsätta att jobba med beräkningen alternativt
granska vid ett annnat tillfälle. Eller så skriver du ut flik 3,
flik 4 och eventuellt flik Bilaga I. (Med datum och tid angivna är
det enklare att hålla ordning på olika körningar.)
- Jag har inga uppgifter på kalv per ko och könskvot, kan jag
använda programmet ändå?
Svar: Ja. Programmet har för vissa uppgifter inbyggda
schablonvärden. Programmet använder dessa om man inte matar in egna
värden. Värden som används i beräkningarna syns i fält med grå
bakgrund. Resultat till trots bör du tänka på att beräkningarna
baseras på normalvärden som kan skilja sig en del från
förhållandena i ditt specifika område.
- Vi har två vargrevir som delvis ligger i området. Hur många
älgar går bort på grund av varg?
Svar: För att räkna på detta kan man använda flik Bilaga I.
(Uppgifterna som man får fram kan föras över till flik 3 för att
sedan där gå vidare och testa vad som händer vid olika jaktuttag i
flik 4. Om man inte explicit anger antalet älgar som slås av varg
görs en schablonmässig beräkning baserat på summan av vargrevirens
andelar inom området. I de värden i flik 3 som visas i de grå
fälten under 'Dödlighet utöver jakt' ingår de älgar som dör av
varg.)
- Vi har i vintras gjort en flyginventering som visade på 38%
tjur. Älgobsen förra året angav 31% tjur. Ska vi lägga in båda
uppgifterna?
Svar: Ja, såvida ni inte har sakliga skäl att misstänka, dvs
i stort sett vet, att någondera uppgift är fel. Att värden skiljer
sig åt mellan Älgobs och en flyginventering är inget
anmärkningsvärt; Båda metoderna innebär vanligtvis resultat med en
statistisk osäkerhet. Men ibland vet man att något i en inventering
gått snett. Då gör man bäst i att kasta bort sådana
uppgifter.
- Varför minskar tjurandelen fastän vi skjuter lika många vuxna
hondjur som handjur?
Svar: Ni vidtar åtgärden i ett läge då ni har färre tjurar
än kor i stammen. Skjuter man lika många vuxna handjur som hondjur
förstärker man skevheten istället för att jämna ut den. Har man t
ex 40 tjurar och 60 kor dvs 40% tjur (40/100) och skjuter 20 av
varje återstår efter jakt 20 tjurar och 40 hondjur vilket motsvarar
33% tjur (20/60). Men trots denna effekt kan könskvoten bli jämnare
till starten av nästa jakt. Detta då det normalt föds något fler
kalvar av hankön än honkön. Om det i exemplet ovan finns kvar 24
tjurkalvar och 16 kvigkalvar efter jakt kommer det till hösten
finnas 44 tjurar och och 56 kor. (I exemplet antas alla älgar dö av
jakt.)
- I vårt förvaltningsområde har det märkts älgar. Senaste året
fick hondjuren i genomsnitt 0,82 kalvar. Kan vi använda denna
uppgift?
Svar: Nej, såvida ni inte också har information om hur många
kalvar som dött under sommaren och ni vet att de märkta korna
representerar samma åldersstruktur som i hela kostammen. Finns
uppgifter på både födda och sommardöda kalvar och ålderstrukturen
är samma bland de märkta korna som för alla kor (eller korrigerad
för) kan ett värde på kalv per ko ersätta värdet som erhålls från
Älgobs.
- Jag har problem med predationsberäkningen. Jag får samma
predation oavsett älgområdets storlek.
Svar: Om du lagt in värden på antal döda av annat än jakt så
kommer modellen räkna med dessa och inget annat. Areal för
förvaltningsområde och vargrevir blir härvid en uppgift som
modellen inte kommer beakta. Men om du INTE lägger in värden på
antal älgar som tas av varg och/eller björn så blir saken omvänd. I
ett sådant läge räknar modellen på en schablonmässig predation
givet en viss areal med revir.
- Vi har räknat om antal ovulerade ägg per ko till antal kalvar
per ko genom att dra bort 10 % för sommardödlighet hos kalv. Men vi
får mycket högre högre värden än det som redovisas i Älgobsen,
varför?
Svar: Om man ska jämföra ägg per ko med kalv per ko måste
ytterligare en korrigering göras. Årets ägg per ko ska ställas mot
kalv per ko i nästa års Älgobs. I den förra ingår normalt inga
kvigkalvar bland korna (man räknar ägg per vuxet hondjur) medan
förra årets kvigkalvar finns med som fjolingar (och räknas in som
vuxen) i Älgobsens kalv per ko. Eftersom kalvar inte ovulerar blir
värdet för ägg per ko för högt i jämförelse med Älgobsens kalv per
ko. Till detta kan 10% avgång på grund av misslyckad inplantation,
abortering och kalvdöd vara för lågt satt.
- Vi har i vårt ÄSO det senaste jaktåret skjutit 6
tjurkalvar och 9 kvigkalvar. I skötselområdet som gränsar till vårt
har man skjutit 12 tjurkalvar och 7 kvigkalvar. Detta betyder
en könsvot på 40% för oss och 63% för våra grannar. Är det rimligt
att könskvoten varierar så här och vad för värde bör vi använda i
Älgfrode?
Svar: Om ingen egen uppgift anges i indata används
schablonvärdet 52% i beräkningarna. Det är sällsynt att
könskvoten på kalvar markant avviker från detta värde men det
förekommer och då i regel endast med några få procentenheters
avvikelse och oftast uppåt. Ingendera av skattningarna du anger är
därför rimliga. Orsaken är sannolikt en effekt av ett litet
stickprov där slumpen har haft stort inflytande på resultatet. Slår
man ihop data erhålls en betydligt rimligare siffra -- 53%. Vi
föreslår att både ni och era grannar använder er av denna siffra i
respektive prognosberäkningar. Ett alternativ är att summera över
senaste tre åren och skapa ett medelvärde.