Utveckling av underlag som underlättar målstyrd förvaltning av klövvilt
Inom ramen för Landsbygdsprogrammet genomförde Svensk
Naturförvaltning AB ett samarbetsprojekt 2017-2022. Parter för
samarbetet var Svensk Naturförvaltning AB, Skogsstyrelsen,
Holmen Skog AB och Sveaskog Förvaltnings AB. Medel för finansiering
kom från Landsbygdsprogrammet varav en större del från EU samt
privata aktörer (se lista längt ned).
Bakgrunden till att ett projekt startades var att det skett en
del förändringar inom förvaltning av älg men även inom skoglig
förvaltning där älgen utgör en viktig påverkansfaktor. Bland annat
hade älgförvaltningen formerats i älgförvaltningsområden med
utgångspunkt i en mängd djur som är meningsfullt att bedriva en
egen förvaltning av samt en årlig, eller i vart fall kontinuerligt
återkommande, uppföljning av älgbetesskador för vart och ett
ÄFO.
Projektet hade två syften: dels försöka beskriva sambandet
mellan älgtäthet och betesskador på ungskog, dels förse
älgförvaltningen, till gagn för förvaltningsområdenas
förvaltningsgrupper, med ett beslutsstöd som underlättar arbetet
med att formulera målsättningar för älgstammens storlek och mängden
betesskador som är förenliga med varandra. I den senare uppgiften
skulle även ske en utveckling av rutiner för att regelbundet
analysera de data som årligen samlas in vid älgbetesinventeringar
och älgjakt.
Sverige är sedan 2012 indelat i ca 150 älgförvaltningsområden
(ÄFO). Varje älgförvaltningsområde ska ha ett styrdokument i form
av en älgförvaltningsplan där målsättningen för älgstammens storlek
och mängden betesskador som orsakas av älg ska finnas angiven.
Eftersom mängden betesskador påverkas av älgstammens storlek så är
en förutsättning för måluppfyllelse att de angivna målen är
förenliga med varandra. Kunskap, både i form av sakförhållanden och
aktuella tillståndsbeskrivningar, vad gäller älgstammens storlek
och mängden betesskador är därför nödvändig.
Med start 2015 började älgbetesinventeringar i ungskog
genomföras regelbundet och systematiskt i landets samtliga
älgförvaltningsområden. Med det skapades bättre förutsättningar att
följa skadeutvecklingen på skogen och relatera den till älgstammens
utveckling inte bara storskaligt utan även på den nivå som älgen
förvaltas dvs lokalt.
Beräkningar av älgstammens storlek har utförts genom modellering
av avskjutningsstatistik och Älgobs för ett antal
älgförvaltningsområden. Inledningsvis utfördes de för ÄFO i
Västerbottens län där data över betesskador före 2015 fanns
tillgängliga. Därefter utökades antalet ÄFO för att kunna
representera alla de tre regionerna Norrland Svealand och Götaland.
Med data från älgbetesinventeringarna har förhållandet mellan
älgstammens storlek och mängden betesskador analyserats.
Projektets unika bidrag består i att vi utvecklat ett
systematiskt arbetssätt, en modell, för att analysera sambandet
mellan älgtäthet och betesskador på ungskog baserat på de
inventeringsdata som regelmässigt samlas in i förvaltningen.
Analyser av de data som hittills finns tillgängliga ger dock
resultat vars användbarhet i den praktiska förvaltningen varierar.
Mängd och kvalitet på data är kritisk; för vissa ÄFO finns ännu
bara ett fåtal års mätningar som stöd. Arbetssättet vilar på
adaptivitet dvs anpassas allt eftersom mer och bättre data finns
att tillgå.
Det finns ett fortsatt behov av att utveckla arbetsmodellen för
analyser, men framför allt bör förvaltningen inrikta sig mot att
vara adaptiv i fråga om älg versus betesskador. Det gäller att
fortlöpande analysera och uppdatera resultaten i takt med att nya
årliga mätningar genomförs.
Resultat har sammanställts i flera kortfattade rapporter som
kommunicerats vid möten med arbetsgruppen. Under den arbetsprocess
som pågått har såväl analyser som resultatredovisningar utvecklats
och resulterat i ett systematiskt arbetssätt som kan utgöra en
grundstandard för fortsatt arbete inom området. Deltagare i
samarbetet har kommunicerat med olika avnämare och avser fortsätta
kommunicera materialet både internt och externt. Speciellt gäller
det den modell, som i takt med att data tillåter, kan hjälpa
älgförvaltningsgrupperna att fastställa sina mål i sina
älgförvaltningsplaner.
Finansiärer och projektstöd
Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling
Skogsstyrelsen
Sveaskog Förvaltnings AB
Holmen Skog AB
SCA
Skog AB
Stora Enso Skog AB