Älgfrode

 

Ladda ner version 3.4

För hjälp med nedladdning kan ni hämta Instruktion för nedladdning

 

Version 3.4 ersätter version 3.3 som blir obrukbar för prognosticering efter 2018-02-28. Version 3.4 innehåller inget motsvarande sista-datum samt är reviderad på ett par gränsvärden för accepterade indata. Vill ni ha hjälp att öppna upp en äldre fil kan ni mejla algfrode@naturforvaltning.se

För att ni sedan ska ha tillgång till uppgifterna i den gamla versionen måste ni spara ned dessa i en läsfil (.pdf eller .doc/.docx). Beroende på operativsystem och programversioner kan detta göras på lite olika sätt:

  • I nyare Office-versioner gör ni enklast så här: Öppna Älgfrode. Gå in under Arkiv i menyflikområdet och välj Spara som. Scrolla och välj .pdf under Filformat. Klicka på rutan Alternativ och bocka för Hela arbetsboken. Tryck Spara. Klart!
  • Om detta inte fungerar kan ni istället pröva att göra följande: Öppna Älgfrode. Öppna också ett tomt word-dokument. Markera en av de flikar i Älgfrode ni vill spara. Zooma in så att allt ni vill spara syns samtidigt på skärmen. Tryck på tangentbordets knapp Print Screen. Gå till det tomma word-dokumentet. Gå in under Start i menyflikområdet och välj Klistra in.
  • Ni kan också göra en utskrift av hela Älgfrode eller enstaka flikar. 

Uppstår problem eller ni har frågor kan ni kontakta algfrode@naturforvaltning.se

 

Vi kan tyvärr inte i dagsläget garantera att Älgfrode går att använda på andra operativsystem än Windows. Vi jobbar på att säkerställa detta och om ni har problem tar vi tacksamt emot meddelande om detta där ni anger vilket operativsystem respektive vilken Excelversion (motsvarande) ni använder. Skicka meddelande till algfrode@naturforvaltning.se

 

Älgfrode är ett förvaltningsverktyg i form av ett datorprogram framtaget i samarbete med Jägareförbundet och Sveaskog. Det lämpar sig för att ta fram olika avskjutningsförslag som matchar uppsatta mål.

Älgfrode är varumärkeskyddat och ägs till lika delar av Jägareförbundet, Skogsbrukets viltgrupp och Svensk Naturförvaltning AB.

Jägareförbundet tillhandahåller programmet till sin organisation och Sveaskog, som företrädare av Skogsbrukets Viltgrupp, ansvarar för att skogsbruket har tillgång till programmet.

För vanliga frågor se lista längst ned på sidan. För övriga synpunkter och support kontakta algfrode@naturforvaltning.se

Älgfrode

Konceptuell beskrivning Älgfrodes modell som används för att ta fram prognoser. Figuren till höger visar flödet av älgar från ett år till ett annat. De orange rutorna representerar värdena som i prognoserna  presenteras som antal älgar i vinterstam. Längst upp till vänster syns ett utdrag över flödet av olika kategorier under ett år. Nederst till vänster redogörs kort för och illustreras hur avgångar hanteras.

Konceptuell modell2

 

Vanliga frågor (FAQ)

 Senast tillagda frågor överst.

 

-Är inte vinterstammen antalet älgar efter jakt?

Svar: I många fall nästan sant men ibland är vinterstam och stam efter jakt inte utan betydelse. Skälet är att jakten avslutas formellt först i och med vinterns slut (siste februari) och älgar dör under hela året, speciellt om det finns varg. Utan varg och där merparten av jakten sker under hösten har man nästan samma täthet hela vintern. I sådana fall kan man sätta likhetstecken mellan täthet i mars och vinterns täthet. Finns varg däremot representerar täthet i mars inte vinterns älgtäthet. I Älgfrode skall älgtätheten anges för täthet i januari minus all jakt (alltså även de som skjutits/skjuts efter nämnda datum ovan).

 

- Det står i indataformuläret att man ska ange älgtähet för januari. När under januari månad är det då, början eller slutet?

Svar: Samma dag i månaden som jakten startar. Vid start i oktober ca 10 januari och vid septemberjakt  1 januari.

 

- Hur många älgar går bort av annat än jakt och rovdjur om man inte anger antal på detta? 

Svar: Älgfrode räknar då med en årlig dödsrisk på 3% på vuxna tjurar och vuxna kor. På kalv är risken 5% mellan jaktstart och skiftet maj och juni. Hur många detta blir beror då främst på antal älgar som finns men påverkas också av antalet som dör av jakt och rovdjur. Det senare då ingen individ kan dö av mer än en sak vilket brukas benämnas konkurerande risker. I praktiken innebär det att andelen (%) som dör blir något lägre än motsvarande risk (%).


- Prognoserna i Älgfrode anger andel tjur i stammen efter jakt. Hur ska man göra om man vill veta vad dessa siffror motsvarar före jakt dvs i Älgobsen?

Svar: Prognoserna i fliken "4 Prognos&Avskjutning" som visar andel tjur i stammen efter jakt kan jämföras med det medelvärde som visas i fliken "Bilaga II Data för ÄFP-mall" som anger andel tjur i stammen före jakt. Är den andelen högre eller lägre än önskat så får avskjutningsschemat ändras i fliken  "4 Prognos&Avskjutning"  till dess att måltalet för andel tjur i Älgobs är uppfyllt.


- Bland påkörda och påträffat döda älgar kan det ibland var svårt att bestämma kön på djuret. Hur bör man hantera statistik där det finns älgar med "ej konstaterat kön"? 

Svar: Älgar med okänt kön bör delas upp efter samma fördelning som de som man har säker könsbestämning på. Endast i fall där man har en klar indikation på att det obestämda djuret är av en viss kategori bör man gå ifrån den principen.


- Jag har fyllt i alla uppgifter men tabeller och grafer i flik 4 är tomma. Varför?

Svar: Om man inte fyllt i uppgifter i orange fält korrekt görs ingen beräkning. Kontrollera att alla nödvändiga uppgifter verkligen är ifyllda och att inget felmeddelande såsom "Orimligt värde" står i anslutning till inmatningsfältet.


- Jag vill spara den beräkning jag gjort. Hur gör jag?

Svar: Antingen sparar du ned en kopia av Excelfilen och ger den ett nytt namn. På så vis finns allt sparat så att du eller någon annan kan fortsätta att jobba med beräkningen alternativt granska vid ett annnat tillfälle. Eller så skriver du ut flik 3, flik 4 och eventuellt flik Bilaga I. (Med datum och tid angivna är det enklare att hålla ordning på olika körningar.)


- Jag har inga uppgifter på kalv per ko och könskvot, kan jag använda programmet ändå?

Svar: Ja. Programmet har för vissa uppgifter inbyggda schablonvärden. Programmet använder dessa om man inte matar in egna värden. Värden som används i beräkningarna syns i fält med grå bakgrund. Resultat till trots bör du tänka på att beräkningarna baseras på normalvärden som kan skilja sig en del från förhållandena i ditt specifika område.


- Vi har två vargrevir som delvis ligger i området. Hur många älgar går bort på grund av varg?

Svar: För att räkna på detta kan man använda flik Bilaga I. (Uppgifterna som man får fram kan föras över till flik 3 för att sedan där gå vidare och testa vad som händer vid olika jaktuttag i flik 4. Om man inte explicit anger antalet älgar som slås av varg görs en schablonmässig beräkning baserat på summan av vargrevirens andelar inom området. I de värden i flik 3 som visas i de grå fälten under 'Dödlighet utöver jakt' ingår de älgar som dör av varg.)


- Vi har i vintras gjort en flyginventering som visade på 38% tjur. Älgobsen förra året angav 31% tjur. Ska vi lägga in båda uppgifterna?

Svar: Ja, såvida ni inte har sakliga skäl att misstänka, dvs i stort sett vet, att någondera uppgift är fel. Att värden skiljer sig åt mellan Älgobs och en flyginventering är inget anmärkningsvärt; Båda metoderna innebär vanligtvis resultat med en statistisk osäkerhet. Men ibland vet man att något i en inventering gått snett. Då gör man bäst i att kasta bort sådana uppgifter.


- Varför minskar tjurandelen fastän vi skjuter lika många vuxna hondjur som handjur?

Svar: Ni vidtar åtgärden i ett läge då ni har färre tjurar än kor i stammen. Skjuter man lika många vuxna handjur som hondjur förstärker man skevheten istället för att jämna ut den. Har man t ex 40 tjurar och 60 kor dvs 40% tjur (40/100) och skjuter 20 av varje återstår efter jakt 20 tjurar och 40 hondjur vilket motsvarar 33% tjur (20/60). Men trots denna effekt kan könskvoten bli jämnare till starten av nästa jakt. Detta då det normalt föds något fler kalvar av hankön än honkön. Om det i exemplet ovan finns kvar 24 tjurkalvar och 16 kvigkalvar efter jakt kommer det till hösten finnas 44 tjurar och och 56 kor. (I exemplet antas alla älgar dö av jakt.)

 

- I vårt förvaltningsområde har det märkts älgar. Senaste året fick hondjuren i genomsnitt 0,82 kalvar. Kan vi använda denna uppgift?

Svar: Nej, såvida ni inte också har information om hur många kalvar som dött under sommaren och ni vet att de märkta korna representerar samma åldersstruktur som i hela kostammen. Finns uppgifter på både födda och sommardöda kalvar och ålderstrukturen är samma bland de märkta korna som för alla kor (eller korrigerad för) kan ett värde på kalv per ko ersätta värdet som erhålls från Älgobs.

 

- Jag har problem med predationsberäkningen. Jag får samma predation oavsett älgområdets storlek.

Svar: Om du lagt in värden på antal döda av annat än jakt så kommer modellen räkna med dessa och inget annat. Areal för förvaltningsområde och vargrevir blir härvid en uppgift som modellen inte kommer beakta. Men om du INTE lägger in värden på antal älgar som tas av varg och/eller björn så blir saken omvänd. I ett sådant läge räknar modellen på en schablonmässig predation givet en viss areal med revir.


- Vi har räknat om antal ovulerade ägg per ko till antal kalvar per ko genom att dra bort 10 % för sommardödlighet hos kalv. Men vi får mycket högre högre värden än det som redovisas i Älgobsen, varför?

Svar: Om man ska jämföra ägg per ko med kalv per ko måste ytterligare en korrigering göras. Årets ägg per ko ska ställas mot kalv per ko i nästa års Älgobs. I den förra ingår normalt inga kvigkalvar bland korna (man räknar ägg per vuxet hondjur) medan förra årets kvigkalvar finns med som fjolingar (och räknas in som vuxen) i Älgobsens kalv per ko. Eftersom kalvar inte ovulerar blir värdet för ägg per ko för högt i jämförelse med Älgobsens kalv per ko. Till detta kan 10% avgång på grund av misslyckad inplantation, abortering och kalvdöd vara för lågt satt.

 

 - Vi har i vårt ÄSO det senaste jaktåret skjutit 6 tjurkalvar och 9 kvigkalvar. I skötselområdet som gränsar till vårt har man skjutit 12 tjurkalvar och 7 kvigkalvar. Detta betyder en könsvot på 40% för oss och 63% för våra grannar. Är det rimligt att könskvoten varierar så här och vad för värde bör vi använda i Älgfrode?

Svar: Om ingen egen uppgift anges i indata används schablonvärdet 52% i beräkningarna. Det är sällsynt att könskvoten på kalvar markant avviker från detta värde men det förekommer och då i regel endast med några få procentenheters avvikelse och oftast uppåt. Ingendera av skattningarna du anger är därför rimliga. Orsaken är sannolikt en effekt av ett litet stickprov där slumpen har haft stort inflytande på resultatet. Slår man ihop data erhålls en betydligt rimligare siffra -- 53%. Vi föreslår att både ni och era grannar använder er av denna siffra i respektive prognosberäkningar. Ett alternativ är att summera över senaste tre åren och skapa ett medelvärde.